VÄNBLADET NR3 2022
Kära medlemmar
Gramina et Flores
Foto. Elizabeth Westin
Entrén och spegeldammen i augusti
Nu har sommaren gått och jag har arbetat mina första månader vid Göteborgs botaniska trädgård. Det har varit en minst sagt intensiv start, mitt i vår högsäsong! Min första prioritering har varit att lära känna verksamheten och alla fantastiskt duktiga medarbetare. Jag har blivit introducerad i allt från trädrundelsrensning, arkivförordningar och krånglande bevattningssystem till politiska styrdokument (som ni säkert vet är vi en del av Västra Götalandsregionen och Botaniska har därför en styrelse som är politiskt tillsatt). Botaniskas olika projekt har jag såklart börjat sätta mig in i, och jag kan stolt konstatera att våra nya kulturträdgårdar kommer bli helt fantastiska! I projektet nya växthus och besökscentrum så har nu regionstyrelsen beviljat en högre budget till projektet, eftersom världsläget har gjort att kostnaderna stigit. Det är vi oerhört glada för och jobbar nu vidare tillsammans med Västfastigheter, som är regionens fastighetsbolag. Planering har också påbörjats för nästa år, då Botaniska tillsammans med bland andra Naturhistoriska, Konstmuseum och Liseberg firar 100 år! Det kommer märkas på olika sätt i trädgården (och i staden!) det kan vi lova. Apropå 100 år så tänker jag på Carl Skottsberg, som var frontfigur och ledare både under trädgårdens tillblivelse och det första kvartsseklet efter invigningen 1923. Skottsberg var visionär, upptäcktsresande, forskare – och en duktig kommunikatör och administratör. Han utvecklade, inspirerade och präglade Botaniska. Det är ett arv att förvalta som jag tar på största allvar. Tillsammans med fantastiska medarbetare, många samverkanspartners och alla Vänner fortsätter vi utveckla och inspirera i Botaniska, i Carl Skottsbergs anda! Med önskan om en härlig höst! Hanna Tornevall Förvaltningschef, Göteborgs botaniska trädgård
Hej Vänner
Så har mycket återkommit till det normala efter pandemin. Hanamin firades åter med invigningstal av Japans ambassadör och ca 14.000 besökare tog del av det fullspäckade programmet. Tur hade vi också med både väder och körsbärsblomning! Vi kunde också hålla ett normalt årsmöte med stipendieutdelning, föredrag och blomlotteri. Även en botanisk dagsresa har genomförts med hjälp av Botaniskas personal. Men allt är ju inte som vanligt i trädgården. Det enormt stora projektet att bygga nya växthus innebär att de gamla växthusen inte kan besökas och synbara arbetsplatser stör ibland den normalt vackra miljön. Dessutom dras projektet med förseningar på grund av störda leveranser, vilket skapar merarbete för trädgårdens personal. Positivt är att vägen upp till klippträdgården nu har fått en ny kulvert, som tar hand om det regnvatten, som tidigare spolade ner mängder av grus vid skyfall. Skönt när just Göteborg fått ett par sådana under senare tid! Ett annat pågående arbete är färdigställandet av Nya kulturträdgårdar, där vi vänner är stora bidragsgivare. Det blir en väldigt sevärd upplevelse. På grund av alla arbeten kommer det inte vara möjligt att genomföra den sedvanliga "Höstens skafferi" detta år. En annan sak som påverkas av växthusbygget är beställningen av utvalda lökar. Den fantastiska "Lökplutonen" har inte kunnat utföra sitt uppdrag i år pga att växthusen inte varit tillgängliga. Men som ni ser i detta Vänbladet har vi lyckats ta fram ett fint alternativ för er medlemmar. Vädret denna sommar har verkligen varit av mycket varierande karaktär vilket i alla fall verkar ha gynnat växtligheten. Resultatet har ju blivit extraordinär i både blomning och tillväxt! Nu får vi hoppas på en fin höst med praktfulla färger! Nästa år firar Göteborgs botaniska trädgård 100 år. Vi hoppas kunna återkomma med några spännande insatser från föreningen! Som vanligt påminner jag om att regelbundet gå in på vår hemsida www.botaniskasvanner.se för att ta del av aktuell information från föreningen och trädgården. Med vänliga hälsningar Claes Grill, ordförande
Höstanemon
Eurogard 2022 – äntligen träffades vi igen!
I mitten på maj reste några av Botaniskas medarbetare till Budapest för att medverka vid Eurogard, en konferens för botaniska trädgårdar. Stina Weststrand och Åsa Krüger tog tåget ned och passade på att spela in till Botaniska trädgårdspodden, som Vännerna sponsrar. Stina och Åsa gjorde också ett bejublat framträdande på konferensen, där de live började spela in ett avsnitt inför publiken! Det var mycket uppskattat och många deltagare var nyfikna på mer information efteråt. Stinas och Åsas presentation passade väl in i temat för konferensen, som var ”Where People and Plants Meet”. Betydelsen av att bygga relationer med omgivande samhälle och genomföra projekt i samverkan var tydligt närvarande och presentationerna under konferensen visade på det växande utbudet av aktiviteter som botaniska trädgårdar är involverade i. Det handlade om bevarandeåtgärder i partnerskap med markförvaltare och lokala myndigheter, användning av frön i integrerade restaureringsprojekt samt projekt för grönare städer för att öka den biologiska mångfalden i städerna samt att säkerställa motståndskraft mot klimatförändringar. I en sammanställning av konferensens diskussioner konstaterades bland annat: Den globala strategin för växtbevarande GSPC (Global Strategy for Plant Conservation) som arbetats fram under de senaste 20 åren ger ett fokus och en inriktning för botaniska trädgårdar i deras arbete och flera presentationer under konferensen visar på goda framsteg i genomförandet av strategin. Det är viktigt att strategin kopplas till det nya globala ramverket för biologisk mångfald efter 2020, som ett bidrag till visionen om att leva i harmoni med naturen till 2050. En ny europeisk handlingsplan är på gång för att vägleda botaniska trädgårdar. Konferensen noterar med oro de ökande begränsningarna för utbyte och delning av växtmaterial som orsakas av nya regler. Detta försvårar arbetet för botaniska trädgårdar, vilket bör kommuniceras till nationella och regionala aktörer. Med tanke på de ökande utmaningarna som klimatförändringar och tillhörande extrema väderhändelser innebär, är det av stor vikt att botaniska trädgårdar skyddar sina samlingar genom att införa riskhanteringsstrategier. För svensk del konstaterade Botaniska att det också finns ett intresse och behov av mer kontakt och koordinering mellan de nordiska ländernas botaniska trädgårdar, inte minst när det gäller bevarandeprojekt och fröbanker. Finland och Norge har kommit långt i detta arbete men i de övriga länderna står det ganska stilla åtminstone när det gäller fröbanker. Ett initiativ har dock tagits helt nyligen från Nordiska Genbanken för att börja samla in hotade arter, så vår förhoppning är att detta kan innebära ett bättre samarbete kring bevarande av vilda växter även i Sverige. Hälsningar Mats Havström Enhetschef Samlingar och forskning Göteborgs botaniska trädgård
Åsa Krüger och Stina Weststrand presenterade Botaniska trädgårdspodden - helt klart ett bra exempel på hur en botanisk trädgård kan nå ut med kunskap till många fler än bara de som besöker trädgården! Foto. Hanna Tornevall
Volontärsmöte den 17 maj
FAKTARUTA Den nionde europeiska botaniska trädgårdskongressen hölls i Budapest, Ungern den 16-20 maj 2022. Den anordnades av The European Botanic Gardens Consortium och Ungerska Association of Arboreta and Botanic Gardens, som firade 30-årsjubileet av dess grundande, samt firar 250-årsjubileet av botaniska trädgården vid Eötvös Lóránd University, som den första botaniska trädgården i Ungern.
Botaniskas nya förvaltningschef
Hanna Tornevall
Kort om den nya förvaltningschefen! Hanna Tornevall tillträdde den 1 juni 2022. Hanna har en magisterexamen i miljövetenskap från Göteborgs universitet. Hanna kommer närmast från Chalmers Industriteknik, där hon var vd för ett av dotterbolagen som fokuserade på energi- och klimatfrågor. Dessförinnan var Hanna vattenvårdsdirektör vid den regionala Vattenmyndigheten i Västerhavet, vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Utöver det har Hanna arbetet inom fordonsindustrin med miljöfrågor samt affärsutvecklingsfrågor. Att leda och utveckla arbetet med strategiska miljöfrågor i samverkan med många olika aktörer är ett genomgående tema i Hannas yrkesliv. Västra Götalandsregionen Chalmers Industriteknik Vi konstaterade att det pga pandemin var nästan på dagen tre år sedan vårt förra möte! Dagens gäst var Maria Sjöstedt, som berättade om sin bakgrund som florist, trädgårdsutbildning och yrkesledarkurs. Hon är nu projektledare och planerar alla evenemang i Trädgården, varav det största och mest omfattande är Hanamin. Maria underströk hur ovärderlig volontärernas hjälp är då och i alla andra sammanhang. Hon berättade också om ett samarbete med Konstepidemin, en kommande humleutställning och en lekplatsutställning från Nääs. För min del informerade jag om årets Carl Skottsbergs- och Uno Wibellstipendiater, om kommande resor och aktiviteter. Efter frågor och diskussion och laxsmörgåsen från Paviljongen var uppäten och kaffet urdrucket, önskade vi varandra en skön sommar och beundrade på utvägen tulpanprakten i entrén. Margaretha Dahlström Samordnare för volontärerna
Projekt Nordiska bin
På vår hemsida och denna länk finns alla bilder och en lista på ett urval av de kärlväxter vi såg under exkursionen.
Botaniska trädgården har länge haft bikupor och en extern biodlare som sköter bina. Honungen säljs i vår butik och på olika evenemang. Bina pollinerar våra växter så vi har nytta av dom men vi har förstås också mängder av andra vilda pollinatörer i trädgården. De bin vi haft tidigare har varit av typen Buckfast som är den mest dominerande av odlade honungsbin. De övriga som är vanliga är Ligustica och Carnica. Samtliga dessa honungsbi-underarter är inte ursprungliga här. Importen av dessa olika honungsbin, som alla har sitt ursprung i länder på sydligare breddgrader, har trängt undan det inhemska honungsbiet, det som kallas det nordiska biet, Apis melifiera mellifera så till den punkt att det nästan utrotats. Nordens Ark bedriver ett bevarandeprojekt och vi får ta del av deras kunskap samt från den ideella föreningen Nordbi, nu när vi bestämt oss för att gå över till det nordiska biet i våra kupor. Vi sökte pengar av Carl Skottsbergs stipendiet 2021 för att: Öka kunskapen om vilka växter buckfastbiet besöker för att samla pollen och nektar. Förmedla information om hållbarhet och biologisk mångfald för publika trädgårdar som bygger med vetenskaplig grund Utreda möjligheten att istället för importerade bin hålla det nordiska honungsbiet (Apis mellifera mellifera) i Botaniska, som ett pilotprojekt för andra publika aktörer. Det vi gjorde 2021 var att ta pollenprover på Buckfastbin, samt anordna ett webbinarium i två delar som ni kan se nedan i vårt digitala Vänblad på vår hemsida. Vi gjorde en studieresa till Nordens Ark och Väderöarna och filmade det vi lärde oss. Det blev 4 filmer som vi spridit i många kanaler. De finns alla att se på vår Youtube kanal eller i vårt digitala Vänblad. Vi hade nordiska bidrottningar med oss hem och bytte ut buckfast mot nordiska i våra kupor. 2022 sökte vi ytterligare medel för att ta pollenprover på de nordiska bina vi fått så vi kan jämföra pollenet med de som Buckfatsbin samlat i botaniska. Vi ansökte även medel för att ta fram informationsmaterial. Det blev en fin skylt med våra egna illustrationer. Under Biologiska mångfaldens dag (Hylla Myllret) var både Mats Niklasson och Ann-Charlotte Berntsson ifrån Nordens Ark hos oss och berättade om sina bevarandeprojekt I höst eller tidig vår ska de nordiska bina flytta upp till vår nya anläggning, Nya Kulturträdgårdar, där de ska placeras på en lugn plats i Skogsbrynet bland fruktträden. Projektet har väckt mycket intresse och har varit spännande och lärorikt. Vi kommer att redovisa vad pollenanalyserna visar. Tack för ert stöd i detta projekt! Maria Sjöstedt Göteborgs botaniska trädgård
Älgön mot väster
Foto. Mats Havström
Det nordiska biet - ett hotat bi Är du nyfiken på det nordiska biet? Odlar du själv bin och funderar på att byta till nordiska bin? Denna serie filmer har vi gjort till dig. Avsnitt 1 Avsnitt 2 Avsnitt 3 Avsnitt 4 Det nordiska biet - att odla inhemska honungsbin Göteborgs botaniska trädgård ihop med Gothenburg Global Biodiversity Centre, GU välkomnar er till detta webbinarie om det nordiska honungsbiet, Apis melifera mellifera. Del 1 Del 2
Den 1 juni hade Botaniskas botanister förmånen att få ta med vänföreningen på en exkursion till Älgön. Efter en lång tid av restriktioner var detta en efterlängtad resa. Och vilken dag det blev! Vädret var på vår sida och öns blomsterprakt likaså. Med över 500 rapporterade kärlväxter är Älgön verkligen en plats att besöka för den växtintresserade. Vår gemensamma resa började vid Rörtången norr om Marstrand där vi tog båt över Hakefjorden för att anlända till Älgöns södra del. Väl ute på ön mötte vår lokalguide Martin Fahlén upp och visade oss till en klipphylla med utsikt över fjärden. Med en kopp förmiddagskaffe i handen och en fantastisk utsikt fick vi en introduktion till Älgön med dess kulturlandskap och geologi. Vi fick bland annat bekanta oss med norit, en basisk bergart som utgör en betydande del av Älgöns berggrund och som är en av anledningarna till öns rika flora. Det fina vädret gjorde att vi hade möjlighet att utforska en stor del av Älgöns stigar. Vandringen började förbi korna, vidare genom lundmiljö och uppför branterna mot öns högsta topp belägen 96 meter över havet. Terrängen var lite brantare än vad vi guider kom ihåg från vår rekognoseringsresa, men trots detta var alla medresenärer vid gott mod. Utefter stigen i sluttningarna stötte vi på blommande sårläka och träd vars rötter såg ut att växa direkt in i det vittrade berget. (Under dagen såg vi ett stort antal kärlväxtarter. Se hemsidan för lista med ett urval.) En av dagens många höjdpunkter var den vindpinade klippoxel som mötte oss på öns topp. En annan var brokförgätmigej som skimrade från svagt gult till blålila i kanten av den lilla våtmarken strax bredvid. Här växte också mannagräs med sin stora glesa vippa. Stigen tog oss vidare neråt igen och vid den fint bevarade stengärdsgården ”Kalvlucka” var det dags för lunch. Den fascinerande växtvärlden är svår att koppla bort och botaniserandet fortsatte så smått även under lunchtid. I gläntans kanter stötte vi bland annat på glansnäva, vårklynne och backglim. Ytterligare en av Älgöns höjdpunkter är dess vidsträckta ljunghed i väster. Här möttes vi av darrgräs, kattfot (om än bara ett fåtal) och efter ihärdigt letande, och med Artportalens koordinater till hjälp, hittade vi till slut även hedjungfrulin. Martin passade också på att visa ett av sina ”partytrick”. Över en svart fläck på berget placerades en kompass som plötsligt visade på tok fel. Det var den magnetiska bergarten norit som hade givit sig till känna. Avslutningsvis tog vi oss ner för branterna igen, mot havsstranden och klipporna vid Kalvhagen på öns sydvästra del. Det något märkliga men fina gräset stagg korsade vår väg och väl vid stranden blev det ett kärt återseende av havstrandsväxter såsom skörbjuggsört, trift och glasört. Att välkomna juni månad på Älgön gav verkligen mersmak. Tack för en trevlig dag tillsammans! Vi ser fram emot fler exkursioner med er vänner framöver. Många hälsningar Stina Weststrand, Åsa Krüger, Kent Kainulainen och Mats Havström
Foto. Stina Weststrand
iNaturalist Bidra till vetenskapen! Appen iNaturalist använder bildigenkänning för att sätta namn på arter. Bestämningarna kontrolleras och rapporteras sedan in till en global databas som kan användas av forskare.
Kalvlucka på Älgön
Vi välkomnade juni på Älgön
Boktips Vår lokalguide Martin Fahlén är en av författarna till en bok om Älgön: Strövtåg på Bohusläns sockertopp (Martin Fahlén, Jimmy Stigh och Hans Årebäck 2008) Boken finns tillgänglig digitalt via Västkuststiftelsens hemsida och via denna länk.
Välkomna till vårt exklusiva lökevent för Botaniskas vänner den 25 september kl 10-19
Idag kanske man har svårt att förstå när man går ut genom japangrinden i trädgården att man fortfarande är kvar i botaniska trädgården. Många tror att man påbörjar en vandring i Änggårdsbergets naturreservat – i stället gör man entré till trädgårdens arboretum. Arboretet utgör en stor del av trädgårdens totala yta med en trädsamling som har en stor nationell och internationell betydelse för dokumentation och forskning kring träd och trädanvändning för ett framtida klimat. Arboretet har en unik sammansättning av träd samt stora möjligheter att hysa en stor mångfald av träd vilket gör det till en av trädgårdens viktigaste platser för att utveckla kunskap och vägledning vid trädanvändning för exempelvis framtida stadsmiljöer. Arboretet 1952 medgav Stadskollegiet i Göteborg att ett arboretum skulle anläggas i anslutning till botaniska trädgården, i ett då förvildat Änggårdsberget som tidigare representerade ett tydligt kulturlandskap med bland annat större betesmarker. Syftet med arboretet hade till en början en tydlig skogsproduktionsinriktning där man önskade studera och utvärdera en stor andel av såväl inhemska som exotiska arter och ekotyper av träd för deras potential som framgångsrika virkesträd i Sverige. I samband med detta anlades även ett vägnät till, och i, de olika delarna i arboretet. Efter denna initiala utveckling av arboretet har det fram tills idag kontinuerligt utplanterats träd och buskar från egna insamlingar av botaniska trädgården samt träd och buskar från utbyte med andra botaniska trädgårdar och arboretum. Arboretet utgör en växtsamling av lignoser (vedartade växter) med tre geografiska delar – Amerikaavdelning, Asienavdelning, och Europaavdelning (inklusive mindre Asien och Nordafrika). Arboretet utgör en viktig genetisk resurs för forskning och kommunikation (pedagogik) med tydlig information kring arternas, proveniensernas och ekotypernas ursprung, vilket är grundläggande för områdets värde för kunskapsutveckling. Arboretet – en plats för många träd Det initiala fokuset kring virkesproduktion har sedan länge skiftat till förmån för ett botaniskt och hortikulturellt fokus där man bland annat valt att plantera ut lovande träd för exempelvis den svenska plantskoleindustrin att odla vidare och göra tillgänglig för den breda allmänheten. Trots att man inte har ett produktionsfokus längre i arboretet fortsätter vi att plantera ut flera individer från samma insamling vilket gör att det förekommer bestånd av de olika arterna och ekotyperna. Denna förekomst av flera individer gör arboretet väldigt användbart och uppskattat för bland annat olika forskargrupper med fokus på träd just för att det finns många replikat, d.v.s. en population från samma art. Är det något som de flesta botaniska trädgårdar har gemensamt är det begränsat med utrymme, och speciellt träd kräver utrymme med sitt stora rotsystem och breda kronor. Därför har man många gånger inte plats för att plantera mer än en individ av en art vilket gör att denna enda individ får representera arten, trots att vi vet att arten kan variera betydligt i uttryck. Utifrån denna slutsats med att det vanligen förekommer ett fåtal individer av en art representerade i botaniska trädgårdar har det medfört att det varit svårt att inkludera botaniska trädgårdar i forskningsprojekt med fokus på växtmaterial, särskilt kring ett idag ovanligt och otraditionellt växtmaterial som endast förekommer i exklusiva växtsamlingar såsom botaniska trädgårdar. Jakten på framtidens träd Idag är det många av våra allra vanligaste stadsträd som redan angripits, eller riskera att angripas av allvarliga sjukdomar och skadeangrepp. Denna förlust av en stor andel av städernas träd medför katastrofala konsekvenser genom förlusten av alla de ekosystemtjänster som är kopplade till dessa stora och gamla träd. För att skapa en motståndskraft i en stads trädpopulation för framtida utmaningar såsom sjukdomar och skadeangrepp, samt för ett framtida klimat, så är en mångfald av många olika arter och släkten nödvändigt, och användningen av mer otraditionella arter kommer att vara av största betydelse. Problemet är att det idag saknas en god kunskap och erfarenhet kring detta otraditionella växtmaterial och de som har längst erfarenhet att odla dessa växter är botaniska trädgårdar. Att i Göteborg botaniska trädgård ha en stor mångfald av idag otraditionella trädarter i våra samlingar gör oss väldigt värdefulla, men något som gör oss unika är just arboretets tradition med att plantera ut många individer av en och samma art vilket skapar möjligheter att bedriva forskning kring vilken kapacitet de olika arterna har att hantera utmanande växtmiljöer eller leverera viktiga ekosystemtjänster. Hela artikeln finns på vår hemsida. Mer information om projektet publiceras i kommande Vänblad. Varma hälsningar Henrik Sjöman Vetenskaplig Intendent vid Göteborgs botaniska trädgård
Gerben Tjeerdsma har i år valt ut ett antal lökar som vi under söndagen exklusivt kommer erbjuda Botaniskas vänner. Det kommer att vara självplock med assistans i Floras rike, övervåningen i butiken. Det finns trädgårdsmästare på plats som svarar på frågor om lökar och plantering. Vi kommer även att ha vårt ordinarie sortiment av lökar och knölar i butiken som vi satsat extra på i år. Dessutom erbjuds även Hanna Wendelbos exklusiva presentförpackningar med lökar. Denna dagen har vi 20% på hela vårt sortiment. Alla erbjudanden gäller vid uppvisande av medlemskortet, så glöm inte detta!
Allium stipitatum ’Mount Everest’, skägglök. Introducerades år 1993 och anses vara den bästa storblommiga vita löken hitintills. Den bollformade samlingen av små vita blommor står på 100 cm hög stjälkar. Löken blommar på sommaren och kan odlas på soliga till halvskuggiga platser i rabatten. Används flitigt av trädgårdsdesigner, florister, bin och fjärilar. Allium jesdianum ’Shing’, bukettlök. Samlades av vår vän från Lettland, Janis Ruksans, i Central Asien. Sorten har mörk purpurlila blommor i täta bollar på 70 cm höga stjälkar. Bukettlöken blommar på försommaren och gillar sol till lätt skugga i en torrare rabatt. Besöks flitigt av fjärilar och bin. Anemone blanda ’Charmer’, balkansippa. En snygg form av balkansippa med rosalila blommor på våren. Introducerades år 1957. Sippan gillar soliga platser och sprider sig lätt på plats. Lägg de svarta knölarna i vatten över natten innan du planterar den.
Botaniskas arboretum en fantastisk resurs för att finna och utvärdera träd för framtiden
Iris ’Katharines Gold’, våriris. En riktig snygging som blommar på våren med vita, gulgröna blommor och blir ca 15 cm hög. Sorten som kom i odling år 2015 är en frösådd av den mer kända I. ’Katharine Hodgkin’. Ursprungsföräldrar är I. histrioides v major x I. winogradowii. ’Katharines Gold’ är mycket lättodlad på soliga platser i rabatten och delar sig flitigt. Muscari ’Bling Bling’, pärlhyacint. Den här hybriden köpta jag för några år sedan till Råda säteri i Mölnlycke enbart för namnens skull. Namnet stämde upptäckte jag våren därpå. Glänsande blåvioletta blommor i täta klasar som blinkar i solen som en Bling Bling. Gillar sol till vandrande sol. Narcissus ’Thalia’, orkidénarciss. Igen en stor favorit tillhörande triandrus-gruppen med nickande elfenbensvita blommor på 40 cm höga stjälkar. Blommar lite senare på våren. Ett måste på soliga till halvskuggiga platser i rabatten. Scilla (syn. Chionodoxa) luciliae ’Rose Queen’, stor vårstjärna. Relativ stora rosa blommor på våren. Sorten introducerades för första gången i Nederländerna år 2008 men kommer ursprungligen från västra Turkiet. Lämpar sig för förvildning under träd och buskar och kan gärna kombineras med blåstjärna och andra vårlökar. Tulipa sylvestris, vildtulpan. Arten har varit länge i odling i Europa. Ursprunget är inte helt klart men man tror att den kommer från Iran, nord Afrika och Europa. Carl von Linné beskrev den redan år 1753 och har odlats flitigt på gods och kyrkogårdar i Nederländerna. Gula blommor med lite inslag av grönt på utsidan kalkbladen och blir 40 cm hög. En riktig bra art för förvildning på soliga till halvskuggiga platser. Tulipa clusiana ’Lady Jane’, italiensk tulpan. Arten förekommer i Iran till norra Indien och är lättodlad och långlivad. Blommans spetsiga kalkbladen är rosaröda på utsidan och vita på insidan och blir ca 25 cm hög. Den italienska tulpanen blommar lite senare på våren och gillar soliga platser i rabatten.
Camassia leichtlinii ’Sacajawea’, vit stjärnhyacint. En vacker lökväxt från Oregon med gräddvita blommor på upp till 80 cm höga stjälkar. Selektionen är brokbladig och blommar på sommaren. Sorten är uppkallad efter en ursprungsamerikansk flicka som räddade botanisterna Lewis och Clark från hungerdöden genom att ge de camassialökar att äta. Vit stjärnhyacinten gillar soliga platser i rabatten. Colchicum hungaricum ’Valentine’, ungersk ljusblomma. En av de få vårblommande arterna som är i handeln. Arten växer högt upp i fjällen i sydöstra Europa. Den här storblommiga rosa formen hittades av lökspecialisten Antoine Hoog. För att den brukar blommar runt alla hjärtans dag fick den heta Valentine. En mycket härdig och odlingsvärd lök som fler borde odla. Gillar soliga platser i rabatten. Crocus korolkowii, stäppkrokus. En av mina favoriter. Tidigt på våren lyser den upp trädgården med sina gyllengula blommor. Klonens kalkblad har en mörk bred streck på utsidan av svalget som smalnar av uppåt. Uppkallat efter den ryska generalen, botanisten Korolkov 1880. Älskas av humlor och bin som vaknar upp på våren. Utmärkt för förvildning under träd och buskar. Crocus tommasinianus ’Albus’, snökrokus. Även den här arten från södra Ungern – norra Balkan är en av Vargaslättens favoriter. Det är den första lökväxten som blommar i parken, vanligvist redan i februari. När den visar upp sina snövita blommor är våren inte långt bort. Utmärkt för förvildning under träd och buskar Fritillaria eduardii, eduards kejsarkrona. Arten är nära släkting till kejsarkronan men blommar tidigare på våren och doftar inte lika mycket. Den växer högt upp i fjällen i Centralasien och tål en hel del minusgrader även när den blommar. Blomman är ljust orange och blir ca 80 cm hög. Gillar soliga till halvskuggiga platser i en näringsrik rabatt. Fritillaria elwesii, lykisk klocklilja. En trevlig art från sydvästra Turkiet med nickande purpurbruna blommor lite senare på försommaren. Blommorna har breda gröna streck på utsidan klockan och blir ca 40 cm hög. Gillar soliga platser i en något torrare rabatt.
Solros med nässelfjäril
Avs. Botaniskas Vänner, Carl Skottbergs Gata 22A, 413 19 Göteborg
Anneleen Kool arbetar på Naturhistoriska museet i Oslo och Oslo universitet. Hennes forskningsområden är bl.a. växtsystematik och etnobotanik
Årets Carl Skottsbergsföreläsning Människor och växter - Nordens växttraditioner i förtid och framtid. Föreläsningen handlar om människans negativa och positiva påverkan på vilda växter genom vår användning av och handel med dem genom tiderna. Den 19 oktober i föreläsningssalen GU, kl 17.30 Botaniska trädgårdspodden Lyssna på botaniska trädgårdspodden som är sponsrad av Vännerna. Här finns en länk till alla avsnitt. Hemsida Alla reseberättelser finns fullständiga med bilder på vår hemsida under Aktuellt eller Berättelser och samtliga digitala Vänblad under Medlem. Utnyttja dina rabatter! Besök våra sammarbetspartners och visa medlemskortet före betalning. Ge bort ett Medlemsskap Gör en vän extra glad! För endast 175.- om år kan din vän se fram emot en ny blomstringstid. Kontakta oss på vår hemsida eller köp medlemskapet i Botaniskas butik. Omslagsbild. Dahlior i spegeldammen Foto. Elizabeth Westin
Botaniskas Vänner Carl Skottsbergsgatan 22 A 413 19 Göteborg Tel: 031-41 59 40 www.botaniskasvanner.se